Jag är ganska dålig på klockan. Inte digitala klockor, dom är jag bra på. Men oldschoolvarianter med visare. Allra värst är dom där inte alla siffrorna står utmärkta utan bara till exempel 3, 6, 9 och 12. Så idag gick jag runt i majorna i tron om att klockan var ett. Jag tänkte: tre timmar tills emma slutar. När jag kom hem efter butiksbesök, strosande och fikor var klockan... fortfarande ett. Jag insåg då att jag förut hade tittat snabbt och tänkt att ett snäpp innan mitten är ett. Ett snäpp innan mitten är elva. Hur jag hade kunnat tro att jag hade ätit frukost och sminkat mig i fyra timmar är fortfarande ett mysterium. Jag är ganska dålig på klockan. Och jag är heller inte speciellt bra på att ha koll på den. Men jag tjänade ju tåv timmar idag, så jag tackar och tar emot.