Här kommer några ord som jag tror jag skriver vartenda jävla år:

Idag tänkte jag för första gången på september. Tog på mig halsduk och nya skor och drömde om att stå och röka och titta under lugg i eftermiddagssolen. Ville gå genom stan och prata om livet och döden över en take-away-kaffe, låna böcker om stora saker och andas in luften som betyder att nu är det på fucking allvar igen.

Jag spiller ut pärlemor i sängen under tiden och ingenting av det här gör något, inte i år. I år är det dels det att jag uppriktigt inte vill att sommaren ska ta slut för att jag inte vill förlora några jag älskar. Det är också det att det för första gången inte är så jobbigt. En bättre situation. Det är slutligen också det att det i år kanske är sista gången en sommar är så här och med den tanken i bakhuvudet vill jag bara klamra mig fast vid detta för evigt.

Ändå. Tänkte jag på september idag. Tillät mig.

Min tid kommer.